1. Vad är antisemitism?

Antisemitism är fördomar och hat mot judar. Den liknar andra former av rasism, men har också vissa särdrag.

Antisemitism kommer till uttryck som attityder och föreställningar, men också som handlingar – till exempel diskriminering och våld – som riktas mot judar eller de som uppfattas som judar.

Antisemitismen bygger till stor del på historiskt och kulturellt förankrade föreställningar om judar som förs vidare, förändras och anpassas efter nya omständigheter och behov.

Den antijudiska tanketraditionen utvecklades till en början av den kristna kyrkan. Den bidrog starkt till att judar i Europa under hundratals år utsattes för diskriminering och förföljelse. Under 1800- och 1900-talet påverkades hatet alltmer av nationalism och rastänkande. Det mest extrema exemplet på antisemitism är Nazitysklands folkmord på närmare sex miljoner judar under andra världskriget. Även idag utgör fördomar och hat mot judar ett allvarligt problem i Europa, Mellanöstern och andra delar av världen.

Ordet antisemitism

Ordet antisemitism myntades av judehatare i Tyskland på 1870-talet. De ville framhäva det ”moderna” judehatets rasistiska grund och markera avstånd till den äldre kristna och religiösa fientligheten mot judar. Ordet bygger på en vid denna tid vanlig sammanblandning av språkgrupper och folkgrupper eller ”raser”: eftersom det judiska språket hebreiska inom språkvetenskapen räknas som ett semitiskt språk påstods judar utgöra en ”semitisk” folkgrupp eller ”ras”.

Men några ”semitiska” folkgrupper eller ”raser” finns inte, och inte heller finns det någon ”semitism”. ”Antisemitism” är därför egentligen ett missledande ord. Men det fick snabbt fäste i språkbruket och har sedan dess använts som beteckning på olika former av fördomar och hat mot judar. Ordet betyder inte och har aldrig betytt fördomar och hat mot grupper som talar semitiska språk.

Likheter och skillnader

Antisemitism och andra former av gruppfientlighet och rasism har både likheter och skillnader. Ett gemensamt drag är avvisandet av principen om alla människors lika värde. Det grundas i ett synsätt som ser vissa grupper som överlägsna och andra som underlägsna, som vill ge fördelar till en grupp men diskriminera andra. Ett annat gemensamt drag är synen på ”de andra” som en enhetlig grupp som tillskrivs olika negativa egenskaper. Men olika former av gruppfientlighet – oavsett om den riktas mot judar, svarta, muslimer, romer, homosexuella eller andra grupper – skiljer sig också från varandra.

Även om judar i likhet med andra utsatta grupper beskrivits som en mindervärdig grupp så utmärks antisemitismen på många sätt av motsatsen till detta: judar har ofta framställts som en farlig och överlägsen grupp. De påstås i antisemitisk propaganda besitta en enorm och mystisk makt. En gammal och vanlig myt är att judar genom en dold konspiration kontrollerar politik, ekonomi och medier, och på så sätt styr världens och enskilda nationers öden för sina egna, onda syften.

Antisemitisk tecknad bild på äldre man som greppar jordklotet med kloliknande fingrar.

Fransk bild från 1898 som sprider myten om en judisk världskonspiration. I antisemitiska teckningar framställs judar ofta som ondskefulla figurer med kroknäsa och kloliknande händer. Bild: Charles Lucien Léandré / Wikimedia Commons

”Världsförklaring”

Föreställningarna om makt och globala konspirationer gör att antisemitismen även kan fungera som en ”alternativ världsförklaring”. Myter om judars makt och sammansvärjningar blir i antisemitisk propaganda till ”förklaringar” av alla slags internationella och nationella händelser, kriser och konflikter, både historiskt och idag. Fördomar som förknippar judar med makt och rikedom gör att antisemitism också kan framställas som ”kritik” av ”makten”, ”eliten” och ”systemet”.

Det finns många historiska exempel på hur judar, påstått ”judiska idéer” och ”intressen”, eller en ”judisk konspiration” beskyllts för att ligga bakom stora samhällsförändringar eller ekonomiska och politiska kriser. Under 1800- och 1900-talet förenades kritik av det framväxande moderna samhället ibland med antisemitiska föreställningar. Såväl kapitalism som socialism, sekularisering och nya kulturella idéströmningar och uttryck kunde framställas som ”judiska” företeelser och bli måltavlor för antijudisk propaganda.

Nazitysk antisemitisk bild som anspelar på bilden av judar som giriga kapitaliser. Bilden är från nazityskland under trettiotalet.

Nazitysk antisemitisk propaganda från 1930-talet. Nazisterna beskrev både kapitalism…
Antisemitisk propagandabild från nazityskland som beskriver kommunismen som ett judiskt hot

…och kommunism som ”judiska” företeelser och hot. Bild: Wikimedia Commons

Även idag används antisemitism för att ”kritisera” eller ”förklara” ekonomiska kriser, politiska konflikter och omfattande förändringsprocesser som rör globalisering, migration och mångkultur. I antisemitisk propaganda kan alltifrån finanskrisen 2007-2008 och globala flyktingströmmar till islamistisk terrorism, feminism, antirasism och ökade rättigheter för sexuella minoriteter beskrivas som skeenden, förändringar och företeelser som judar eller en ”judisk konspiration” ligger bakom.

Omedvetna fördomar

Antisemitism och andra former av rasism kan förekomma som ett starkt hat och en vilja att skada de grupper som är måltavla för hatet. Men det är också möjligt att bära på fördomar om judar eller andra grupper utan att känna hat mot dessa och utan att vara medveten om att ens föreställningar bygger på fördomar. Därför kan även personer som uppfattar sig själva som antirasistiska bära på antisemitiska eller andra rasistiska uppfattningar.

Den här sidan har berättat om vissa likheter och skillnader mellan antisemitism och andra former av rasism. Kan du ge några exempel?