Israel och konflikten i Mellanöstern
Sedan slutet av 1800-talet har stora grupper judar utvandrat till Palestina. Efter Förintelsen sökte sig många överlevande dit. 1948 upprättades staten Israel. Många judar hoppades att ett eget land skulle ge dem säkerhet och skydda dem från antisemitism.
Sionism
Sionismen är namnet på den judiska nationalistiska rörelse som uppstod i Europa i slutet av 1800-talet. Sionisterna menade att judarna var ett folk och att de på samma sätt som andra folk borde ha ett eget land. Målsättningen var att upprätta ett judiskt ”hemland” i det dåvarande Palestina som skulle vara öppet för judisk invandring. Med tiden och framför allt efter andra världskriget började den sionistiska rörelsen kräva bildandet av en judisk nationalstat.
Sionismen gav uttryck åt en gammal judisk dröm om att lämna diasporan och återvända till landet Israel. Sion är namnet på en höjd i Jerusalem, men det är också Bibelns namn på Jerusalem och landet Israel. Men sionismen var också en reaktion på antisemitismen och förföljelsen av judar i Europa, och ett av många uttryck för den moderna nationalism som vid denna tid växte sig allt starkare på många håll i världen. I många gamla och nya nationalstater ansågs judar inte höra till – de diskriminerades och förföljdes.
Två folkgrupper – ett område
Från att under århundraden ha varit ett område i det osmanska imperiet, styrdes Palestina sedan slutet av första världskriget av Storbritannien. Den stora majoriteten av befolkningen i området var arabiska muslimer och kristna men där fanns också andra grupper, bland annat en judisk minoritet. I slutet av 1800-talet ökade den judiska invandringen, framför allt som en följd av den tilltagande antisemitismen i Europa. Judar köpte land av arabiska markägare. Britterna gav både araber och judar förhoppningar om att de en dag skulle kunna grunda egna stater i Palestina. De båda gruppernas önskan om att upprätta en egen stat på samma område lade grunden till den konflikt som har fortsatt fram till idag.
1948 – staten Israel
1947 beslutade Storbritannien att ge upp sin kontroll av området. I november samma år antog generalförsamlingen i FN en plan om att dela Palestina i en judisk och en arabisk stat. De arabiska staterna röstade mot förslaget. Med hänvisning till FN-beslutet utropades staten Israel i maj 1948. Flera arabstater anföll omedelbart den nya staten. Detta var det första arabisk-israeliska kriget, vilket Israel gick segrande ur.
Palestinska flyktingar
I samband med kriget flydde eller fördrevs omkring 700 000 palestinska araber. De flesta av dessa hamnade i flyktingläger i de omkringliggande länderna. Palestinierna kallar denna massflykt för al-Naqba, som på arabiska betyder katastrof. Många palestinier lever fortfarande i flyktingläger, bland annat i Libanon, på Västbanken och i Gaza. De palestinier som stannade i Israel efter 1948 blev israeliska medborgare. De utgör runt 20 procent av befolkningen.
Judarna lämnar arabiska länder
Konflikten mellan arabstaterna och Israel ledde också till att judar i arabiska länder angreps. De allra flesta, omkring 800 000, utvandrade, flydde eller fördrevs. Mer än en halv miljon av dessa kom till Israel. Många sökte sig också till Frankrike eller USA. Idag finns bara en spillra kvar av de judiska minoriteter som i början av 1900-talet levde i Nordafrika och Mellanöstern. Sedan 1989 har ett stort antal judar från det tidigare Sovjetunionen invandrat till Israel. I Israel lever idag judar från mer än 100 länder.
Fortsatt konflikt
Efter 1948 har flera arabisk-israeliska krig ägt rum. Efter 1967 års krig ockuperade Israel Sinaihalvön, Golanhöjderna, Västbanken och Gaza. Israel lämnade Sinaihalvön 1982 efter ett fredsavtal med Egypten. 2005 drog sig Israel bort från Gaza. På Västbanken och Golanhöjderna har Israel byggt judiska bosättningar.
De flesta stater i världen och många israeler och palestinier anser att Västbanken och Gaza efter ett fredsavtal bör utgöra grunden för en palestinsk stat. Israels ockupation, bosättningspolitiken och flyktingfrågan liksom vissa regimers och palestinska gruppers vägran att acceptera Israels rätt att existera och terrorattacker mot Israel har försvårat en lösning av den israelisk-palestinska konflikten.
Palestina
Palestina var det namn romarna gav det område i Mellanöstern som idag i stort sett utgörs av Israel och de palestinska områdena Gaza och Västbanken. Från 1500-talet fram till första världskriget var Palestina en del av det från Turkiet styrda osmanska imperiet. Mellan 1918 och 1947 var området ett mandat, styrt av Storbritannien. Området har stor betydelse för judendomen, kristendomen och islam.
