I Europa har judar utsatts för diskriminering och förföljelse under hundratals år.

Den kristna kyrkan anklagade judarna för att ha dödat Jesus. Under medeltiden spreds lögner om att judar dödade kristna barn i religiösa ritualer, förgiftade brunnar och att de hade orsakat pesten (digerdöden).

På många platser ledde beskyllningarna till massakrer och fördrivning av judar.

Antisemitism bygger till stor del på fördomar och myter som förts vidare genom historien och anpassats till nya politiska omständigheter.

Under 1800- och 1900-talet påverkades antisemitismen av nationalism och rasism. Judar beskrevs som en främmande och farlig folkgrupp eller ”ras” som inte hörde hemma i europeiska länder.

Nu spreds även myten om att judar genom en hemlig sammansvärjning försökte ta makten över världen. Nazityskland använde alla dessa beskyllningar för att motivera förföljelsen av judar.

Fram till andra världskriget var antisemitismen utbredd i många europeiska länder. Även i Sverige var fördomar mot judar vanliga. Men det fanns också många som såg igenom lögnerna och bekämpade hatet.

Idag utgör antisemitismen på nytt ett allvarligt problem. Den har blivit tydligare i Sverige, Europa och USA, och är utbredd i Mellanöstern och Nordafrika.

Fördomar och hat mot judar kan förekomma i många olika sammanhang, till exempel i skolan och på internet. Den grövsta antisemitismen finns i högerextrema och extrema islamistiska grupper.

Antisemitismen som sprids idag har till stor del historiska rötter. Det gäller till exempel fördomar om att judar är rika, snåla och mäktiga, men också bilder som framställer judar som hotfulla, kroknästa figurer som i bakgrunden drar i trådarna.

Myten om en judisk världskonspiration är även idag central i antijudisk propaganda. Påståenden om att judar har en enorm makt över politik, banker och medier, och i hemlighet styr det mesta som händer i världen, är vanliga.

Sådana föreställningar ligger också bakom påståenden om att Förintelsen är en ”lögn” som judar hittat på för att vinna ekonomiska fördelar och stöd för Israel.

Kritik av Israels politik är inte antisemitism, men ibland förekommer fördomar och hat mot judar i debatten om Israel. Det händer till exempel när judar utanför Israel angrips och görs ansvariga för Israels politik, eller när kritiken mot Israel använder sig av antisemitiska bilder eller påståenden.

Antisemitism har genom historien lett till diskriminering och förföljelse. Det mest extrema exemplet är Nazitysklands folkmord på närmare sex miljoner judar.

Även dagens antisemitism har svåra konsekvenser för judar. Den leder till hatbrott och våld, och den skapar otrygghet och rädsla inom de judiska minoriteterna.

Men antisemitism har också negativa följder för den som bär på fördomarna. Den som tror att dolda judiska konspirationer styr politik, ekonomi och medier förstår inte hur världen fungerar. Då kan man inte analysera det som händer och sker på ett förnuftigt sätt, och kommer inte heller att kunna handla förnuftigt.

Vad kan du göra för att motverka fördomar och hat mot judar?

Lär dig om antisemitism. Ta reda på mer om antisemitismens historia och orsaker. Klicka på boxarna nedan, eller i menyn, och utforska texterna här på ”Antisemitism – då och nu”. Vilka antijudiska fördomar och konspirationsteorier finns? Vad har judehat lett till historiskt och vilka konsekvenser har det idag?

Säg ifrån när någon sprider fördomar och myter om judar. Förklara att påståendena är felaktiga och att de utgör ett hot både mot judar och det demokratiska samhället.

Säg nej till alla slags fördomar och rasism. Att vara emot rasism mot en grupp men tycka att hat mot en annan grupp är okej har inget med antirasism att göra. Om fördomar mot en grupp accepteras så ökar risken för att fördomar mot andra grupper också accepteras.