5. Antisemitism idag

Efter andra världskriget försvagades antisemitismen i delar av Europa. Men fördomar levde kvar. Idag utgör antisemitism på nytt ett allvarligt problem både i Europa och andra delar av världen.

Efterkrigstiden

Efter andra världskriget och Nazitysklands folkmord på Europas judar försvagades hatet mot judar i flera länder och medvetenheten om dess farlighet och förödande konsekvenser växte. Men fördomar fanns på många håll kvar. Någon bred och genomgripande uppgörelse med antisemitismen, nazismen och Förintelsen, och de inslag i europeisk historia som bidragit till dessa katastrofer, ägde knappast rum. I vissa länder möter försök att kritiskt diskutera dessa frågor motstånd även idag.

Efter krigsslutet drabbades överlevande judar av hat och våld på flera platser i Östeuropa. I den polska staden Kielce utsattes judar som överlevt Förintelsen för en pogrom i juli 1946, utlöst av myten om ritualmord. Fler än 40 personer mördades. I de kommunistiska diktaturer som efter kriget upprättades i Östeuropa tog regimerna officiellt avstånd från antisemitism, men kom i flera fall att använda judehat i politiska syften.

Sovjetunionen stödde grundandet av Israel 1948. Inställningen ändrades när det visade sig att Israel samarbetade med västliga demokratier. Sovjetunionen och andra kommunistiska stater i Östeuropa kom istället att stödja den arabiska sidan i Mellanösternkonflikten. Samtidigt riktades antisemitisk propaganda mot judar i de kommunistiska länderna. De kallades ”sionister” och ”kosmopoliter”, och utmålades som spioner åt USA eller väst. Många utsattes för förföljelse och diskriminering. Även i kritiken mot Israel användes antisemitiska påståenden.

Framsidan på boken "Judendom utan försköning"

Boken ”Judendom utan försköning”, som utkom i Sovjetunionen 1963, spred myten om en judisk världskonspiration. Karikatyren av en ”jude” på bokens framsida liknar de bilder som förekom i den nazityska antisemitiska propagandan. ”Juden” framställs som en hotfull, främmande och girig figur med kroknäsa och kloliknande händer. Bild: Wikimedia Commons

Efter det arabisk-israeliska kriget 1967 bröt nästan alla kommunistiska länder de diplomatiska förbindelserna med Israel. Mindre än ett år efter kriget startade den kommunistiska regimen i Polen en antisemitisk kampanj mot landets lilla minoritet judar. Polska judar anklagades för att vara ”sionistiska agenter”. Många avskedades från sina arbeten. Som en följd av den antisemitiska politiken flydde eller utvandrade tusentals judar. Ett par tusen av dessa kom till Sverige.

Foto över folkmassa med plakat på antisemitiskt massmöte i Polen 1960

Massmöte under den antisemitiska kampanjen i Polen i slutet av 1960-talet. På flera av plakaten står ”Sionisterna till Israel”. Foto: Okänd fotograf via Bulletinen.org

Sionism, sionister och ”sionister”

Sionism är namnet på den judiska nationalistiska rörelse som uppstod i Europa i slutet av 1800-talet. Den var dels en reaktion på den europeiska antisemitismen och dels ett uttryck för den nationalism som började växa även bland en del judiska grupper. Målsättningen var att upprätta ett judiskt ”hemland” i det dåvarande Palestina som skulle vara öppet för judisk invandring. Med tiden och främst efter andra världskriget började den sionistiska rörelsen kräva bildandet av en stat. Detta mål uppnåddes 1948 i och med grundandet av staten Israel.

Anhängare av sionismen kallas sionister. I antisemitisk propaganda används ordet ”sionister” ofta som ett kodord för judar, och sionismen framställs inte sällan som en judisk världskonspiration. Även ordet ”kosmopoliter” har sedan länge använts som ett kodord för judar i antisemitisk propaganda. Läs mer om antisemitiska kodord längre ner i kapitlet Antisemitism idag.

Under åren 1968-1970 kom tusentals polska judar till Sverige. Varför lämnade de Polen?

Utvecklingen i Mellanöstern

Historiskt sett har inställningen till judar varit jämförelsevis mer tolerant i muslimska länder än i det kristna Europa, men idag är antisemitismen utbredd i Mellanöstern och Nordafrika.

Judiska befolkningsgrupper har levt i Mellanöstern och Nordafrika i tusentals år. Under muslimskt styre har behandlingen av judar sett olika ut vid olika tidpunkter och platser. Judar och kristna har haft status som ”skyddsfolk”. De fick utöva sin religion och kunde skyddas mot förföljelser, men måste betala en särskild skyddsskatt och utsattes för diskriminering. Under vissa perioder och på vissa platser levde muslimer, judar och kristna ganska fredligt sida vid sida, under andra utsattes judiska och kristna minoriteter för förföljelser.

Islamiska religiösa skrifter innehåller ett antal påståenden om judar, flera är negativa, andra är mer toleranta. Genom historien har dessa texter tolkats på olika sätt och tillmätts olika betydelse av muslimska teologer och ledare. Under långa perioder har de spelat en ganska liten roll, men idag används texter som uttrycker sig negativt om judar i islamistisk propaganda.

Svartvitt äldre foto på en grupp barn

Judiska barn i Jemen 1901. Foto: Hermann Burchardt / Wikimedia Commons

Även om fientliga uppfattningar om judar funnits sedan länge var det under slutet av 1800-talet som den moderna antisemitismen, med dess konspirationsteorier och demoniserande bilder, fick fäste i regionen. Denna form av judehat överfördes från Europa. Inledningsvis fördes den vidare av kristna individer och grupper, men spreds med tiden även till muslimska befolkningsgrupper. I början av 1900-talet översattes antisemitiska skrifter, däribland förfalskningen ”Sions vises protokoll”, till arabiska.

Bilden visar omslaget till en arabisk utgåva av

Förfalskningen ”Sions vises protokoll”, som sprider myten om en judisk världskonspiration, översattes för första gången på 1920-talet till arabiska. Den här utgåvan utkom 1961. Bild: Memri.org

En del arabiska ledare såg under andra världskriget Nazityskland som en allierad i kampen både mot den brittiska kolonialmaktens inflytande i arabiska länder och mot judisk invandring till Palestina och strävan att upprätta en judisk stat där. Nazityskland uppmanade samtidigt araber och perser att ansluta sig till nazisternas kamp mot Storbritannien – och mot judarna. Genom framför allt radiosändningar spred Nazityskland antijudisk propaganda riktad till lyssnare i Mellanöstern och Nordafrika. Detta bidrog till antisemitismens utbredning i regionen.

En verkligt stor spridning fick antisemitismen i och med Israels grundande 1948 och de konflikter som följde. I arabiska länder och bland Palestinas arabiska befolkning uppfattades Israels grundande som en stor orättvisa, understruken av den palestinska flyktingkatastrofen. I samband med kriget flydde eller fördrevs omkring 700 000 palestinska araber.

Israels seger i krigen 1948 och 1967 sågs som en förödmjukelse. I både nationalistisk och islamistisk argumentation blandades på många håll kritik mot Israel med antisemitiska föreställningar. Våldsamma attacker mot judiska minoriteter ägde rum i arabiska länder. Majoriteten judar – omkring 800 000 – utvandrade, flydde eller fördrevs.

Svartvitt foto på barn och vuxna framför ett hus

Judar i Libyen före 1948. Foto: JIMENA

I flera arabiska länder och i Iran har antisemitism sedan länge spridits av regimer och viktiga medier. Icke-demokratiska regimer använder antijudiska konspirationsteorier för att bortförklara misslyckanden och avleda befolkningens missnöje med fattigdom och förtryck i de egna länderna. I islamistisk propaganda förenas ofta myter hämtade ur europeisk antisemitism med religiöst präglade beskyllningar mot judar. Men det finns också kritiska röster som motsätter sig judehat.

Den moderna antisemitismen utvecklades i Europa. Hur och när nådde den Mellanöstern och Nordafrika?

Antisemitism i Europa och Sverige idag

Antisemitism är idag ett allvarligt problem i Europa och Sverige. Extrema politiska grupper sprider hat mot judar. Konspirationsteorier cirkulerar i sociala medier. Antisemitiska hatbrott har ökat i flera länder och terrorattacker har riktats mot judiska mål.

I många länder i Europa finns ett rikt judiskt liv och judar möter idag på många håll större acceptans än någonsin tidigare. EU och flera regeringar har också tydligt tagit ställning mot antisemitism. Markeringarna mot judehat har dock även att göra med en utveckling som är oroande.

Sedan millennieskiftet har antisemitismen blivit påtagligare i Europa och Sverige. Genom sociala medier har fördomar och konspirationsteorier om judar fått stor spridning. I flera länder har antalet hatbrott mot judar ökat. Det handlar om hot och våld mot enskilda individer, hatiska uttalanden och vandalisering av synagogor och judiska begravningsplatser.

Denna utveckling hänger delvis samman med bredare politiska förändringar. Under samma tidsperiod har även andra former av gruppfientlighet och rasism ökat. Misstänksamhet och hat riktas mot utomeuropeiska invandrare, flyktingar, muslimer, romer, svarta, sexuella minoriteter och andra grupper. I flera länder har partier och rörelser som sprider en hårdför nationalism såväl som politisk och politisk-religiös extremism vuxit.

Vandaliserade gravstenar på judisk gravplats i Strasbourg, Frankrike 2010

Hakkors på gravstenar. En vandaliserad judisk begravningsplats i Frankrike 2010. Foto: Vincent Kessler / Reuters

Antisemitism idag

Antisemitiska föreställningar finns hos delar av befolkningen i många länder. De flesta av dessa har historiska rötter. Det gäller till exempel fördomar som beskriver judar som giriga, opålitliga, rika och mäktiga. Det gäller även myter om judiska konspirationer som styr medier, banker och politik.

Sambandet med historiska antijudiska föreställningar syns också i bilder och genom så kallade memer (till exempel bilder eller filmklipp) som bland annat sprids i sociala medier. I dessa framställs judar ofta som hotfulla, kroknästa figurer som i bakgrunden drar i trådarna och lurar sin omgivning.

Antisemitism kommer även till uttryck i påståenden som förminskar eller förnekar Nazitysklands folkmord på judar, och som hävdar att Förintelsen är en ”lögn” som judar hittat på för att vinna ekonomiska fördelar och stöd för Israel. Dessa påståenden bygger på myten om en judisk världskonspiration, men även på fördomen om girighet.

Kritik av Israels politik är inte antisemitism, men ibland förekommer fördomar om och fientlighet mot judar i debatten om Israel. Det händer till exempel när kritiken mot Israel använder sig av antisemitiska påståenden och bilder, eller när judar utanför Israel angrips och görs ansvariga för Israels politik.

Skärmavbild på antisemitisk kommentar på Twitter:

Antisemitism sprids bland annat i sociala medier. Bilden visar ett exempel på propaganda som förnekar Förintelsen och påstår att den är en ”bluff”. Denna typ av propaganda bygger på myten om en judisk världskonspiration.

Öst- och Västeuropa

Undersökningar visar att antisemitiska uppfattningar är mer utbredda i östeuropeiska än i västeuropeiska länder. De pekar också på att fördomar mot judar är mindre utbredda i Sverige än i många andra länder. Samtidigt har flera länder i Västeuropa stora problem med hat, våld och terror mot judar.

Undersökningar visar också att antijudiska fördomar finns i alla politiska läger, från höger till vänster. Ofta är de särskilt starka i högernationalistiska grupper. I vissa östeuropeiska länder har under 2010-talet inflytelserika nationalistiska politiker använt antisemitiska påståenden i sin propaganda. I Sverige och andra västeuropeiska länder förekommer även antijudiska uppfattningar bland delar av de befolkningsgrupper som har rötter i Mellanöstern och Nordafrika, och en ökning av antisemitiska yttringar har kunnat iakttas när den israelisk-palestinska konflikten förvärrats.

Kritik mot Israels politik är inte antisemitism, men ibland förekommer judehat i debatten om Israel-Palestinakonflikten. Fotot visar en demonstration mot Israel där en man håller ett plakat med en antisemitisk bild. Foto: Emanzipation und Frieden

Judehat i extrema politiska rörelser

Antisemitism är ett viktigt inslag i nazistiska och andra högerextrema rörelser liksom i extrema islamistiska rörelser. Sådana rörelser motsätter sig demokratiska värderingar och styrelseformer, de är motståndare till jämlikhet mellan könen och förföljer sexuella minoriteter. I många fall försvaras eller används våld för att nå politiska mål.

Nazistiska och liknande högerextrema rörelser sprider rasism mot olika grupper. Deras ideologi bygger, idag liksom tidigare, på föreställningen att ”vita” människor är överlägsna alla andra. De påstår att ”vita” européers eller svenskars existens hotas av utomeuropeisk eller ”icke-vit” invandring och utpekar invandrare, muslimer, svarta och andra grupper som mindervärdiga och farliga.

I dessa rörelser är judehatet centralt. Myten om en judisk världskonspiration som i hemlighet styr utvecklingen spelar en viktig roll i propagandan. Till exempel påstås att en judisk sammansvärjning ligger bakom invandring, mångkulturella samhällen, feminism och HBTQ-rättigheter i Europa. Högerextremister sprider även propaganda som försvarar Nazityskland och förnekar folkmordet på Europas judar.

Skärmavbild på antisemitisk tweet med texten: "I decennier har judiska intressen arbetat för Sveriges omvandling från ett idealsamhälle till en kaotisk mångkultur."

Myten om en judisk världskonspiration är central i nazistiska och liknande högerextrema rörelser. Bland annat sprids påståenden om att en judisk sammansvärjning ligger bakom invandring. I denna tweet anklagas judar för att ha förvandlat Sverige till, vad som beskrivs som, ”en kaotisk mångkultur”.

Extrema islamistiska grupper är politisk-religiösa rörelser som eftersträvar en samhällsordning som bygger på en extrem tolkning av islam. Dessa rörelser sprider hat mot väst, judar, kristna, homosexuella och andra grupper, men de angriper inte minst muslimer som inte anses utöva islam på ”rätt” sätt eller som motsätter sig deras tolkningar av religionen och politiska målsättningar.

Även i extrema islamistiska rörelser är myten om en judisk världskonspiration vanlig. De sprider falska påståenden om att judar genom historien och idag har försökt försvaga islam liksom att en judisk sammansvärjning styr USA:s och andra västliga länders politik. Inte sällan utnyttjas Israel-Palestinakonflikten för att föra ut antisemitiska påståenden.

Högerextremister och extrema islamister ligger bakom många hatbrott och terrorattacker mot olika grupper och mål. Det var till exempel en norsk högerextremist som genomförde terrorattentatet i Oslo och på Utøya 2011, och det var extrema islamister som genomförde terrorattackerna i Madrid 2007, Paris 2015, Nice 2016 och i Stockholm 2017. Högerextremister och extrema islamister ligger även bakom angrepp mot judar i många länder. Extrema islamister har under 2010-talet utfört terrorattentat mot judiska mål i bland annat Danmark, Frankrike och Belgien.

Bild på ung pojke i kippa som tröstas av en man efter terrorattentatet i en skola i Toulouse 2012

Extrema islamister har begått flera terrordåd mot judiska mål. På bilden förs en pojke i säkerhet efter att en judisk skola i den franska staden Toulouse attackerats 2012. Tre barn och en lärare mördades. Foto: Jean-Philippe Arles / Reuters
Antisemitiska påståenden och bilder sprids bland annat genom sociala medier. Har du själv stött på antisemitisk propaganda på internet? Ge exempel.

Antisemitiska kodord

Eftersom öppet judehat i en del länder inte anses acceptabelt och även kan vara straffbart så används ibland kodord. Syftet med dem är att kunna sprida antisemitism utan att behöva använda ordet judar.

Vanliga kodord som syftar på judar eller ”judiska konspirationer” i antisemitisk propaganda är ”sionister”, ”globalister”, ”Rothschild”, ”Soros” och ”kulturmarxister”. Även ord som ”illuminati” och ”den nya världsordningen” (”New World Order”) används i sådana sammanhang.

”Sionister”

Dessa ord kan användas även utan denna betydelse. Genom att titta på sammanhanget, argumentationen och syftet med budskapet går det ofta att avgöra om de används som antisemitiska kodord. Det är till exempel en avgörande skillnad mellan hur ordet ”sionister” används i påståendena ”sionisterna ville upprätta en judisk stat i Palestina” och ”sionisterna styr alla medier och banker”. I det första fallet används ordet ”sionister” på ett sakligt sätt, i det andra fallet används det som ett kordord för ”judar” och uttrycker en antisemitisk konspirationsteori.

”Globalister”

Ordet ”globalister” kan i vissa sammanhang avse individer som är positiva till globalisering (ökad internationalisering av ekonomi, politik och kultur). När det i antijudisk propaganda används som kodord för judar och en ”judisk konspiration” anknyts till äldre antisemitiska föreställningar om judar som en internationell grupp som saknar rötter i och lojalitet med sina hemländer, och som endast är lojala med andra judar. Det anknyter också till antisemitiska föreställningar om judar som giriga kapitalister.

Ordet ”globalister” är nära besläktat med uttrycket ”rotlösa kosmopoliter” som användes som kodord för judar i den antisemitiska propaganda som spreds av Sovjetunionen och andra kommunistiska stater under efterkrigstiden.

”Rothschild” och ”Soros”

Rothschild är namnet på en judisk familj och den bankdynasti de grundat. Sedan 1800-talet har judehatare utmålat Rothschild som kärnan i en judisk sammansvärjning för att styra världens finanser. I antisemitiska budskap idag fungerar ordet ”Rothschild” som ett kodord för en judisk världskonspiration. På samma sätt används ibland namnet Soros. George Soros är en amerikansk-judisk finansman och filantrop. Det finns de som kritiserar Soros utan att det har med antisemitism att göra, men i antijudisk propaganda används ordet ”Soros” som ett kodord för en judisk konspiration.

Tre skärmavbilder på antisemitiska inlägg på sociala medier. Den första lyder: "Judar Illuminati styr världen genom "osynlig regering" som kontrollerar banker, media, osv. All det är judisk plan sedan 6000 år tillbaka." Den andra lyder: "Löfven representerar inte Sverige. Han representerar Soros och Rothschild." Den tredje lyder: "Enligt globalisterna och Sionisterna skall svenska elever indoktrineras i EU:s förträfflighet."

I antisemitisk propaganda används termer som ”sionisterna”, ”globalisterna”, ”Soros” och ”Rothschild” som kodord för judar eller en ”judisk världskonspiration”. Här är tre exempel på antisemitiska inlägg på twitter. I ett av exemplen utmålas Sveriges statsminister Stefan Löfven som ett verktyg för en ”judisk sammansvärjning”.

Vad kan antisemitism leda till?

Antisemitism har genom historien lett till diskriminering och förföljelse. Det mest extrema exemplet är Nazitysklands folkmord på närmare sex miljoner judar.

Även dagens antisemitism har allvarliga konsekvenser för judar. Den leder till hatbrott och våld, den skapar otrygghet och rädsla inom de judiska minoriteterna och kan begränsa judars liv. En del undviker av oro för angrepp att öppet visa sin judiska identitet eller att besöka synagogor och delta i firandet av religiösa högtider. På grund av risken för våld måste judiska skolor, synagogor och andra institutioner omgärdas av omfattande säkerhetsarrangemang.

Antisemitism kan om den växer sig stark även ha förödande konsekvenser för hela samhällen. Det tydligaste exemplet är Nazityskland. Nazisterna drev både Tyskland och världen till en katastrof bland annat genom en ideologi och politik i vilken judehat, grundat i tron på en judisk världskonspiration, spelade en helt central roll.

Antisemitism har också negativa följder för den som bär på fördomarna. Den som tror att dolda judiska konspirationer styr politik, ekonomi och medier förstår varken hur samhället eller världen fungerar. Då kan man inte analysera det som händer och sker på ett förnuftigt sätt, och kommer inte heller att kunna handla förnuftigt.

Hur tror du att en enskild människa som utsätts för antisemitism eller rasism påverkas? Förklara och ge tre exempel.